Solig Sting solo på Sofiero...

Hur skulle onsdagskvällen på Sofiero bli? Regnställ på eller picknick? Det fanns orosmoln. Hur passande skulle låten ”Heavy cloud no rain" vara? Men under eftermiddagen kikade solen fram. Med 9,000 i publiken (utsålt) blev antagligen detta sommarens konsert i Helsingborg. Inte en bländande historia, men sommaren har ju inte heller bländat.

Europaturnén omfattar bara två gig i Sverige (next stop: Storsjöyran i Östersund på fredag).

Gordon Sumners engagemang i diverse behjärtansvärda projekt är lika PK som Lisa Simpson. Humor och självdistans är inte hans bästa grenar. Han har nära till en sorts inställsam melankoli. Kan ibland bli väl mycket Bror Duktig (släng dig i väggen, Bono!). Men han pratade avspänt mellan låtarna och tycktes trivas med sin debut i Helsingborg.

Sting gick på tidigare än planerat eftersom James Walsh flyg blivit kraftigt försenat. Nå, ingen var där för förbandet. Musikerna, som inledde innan Sting i t-shirt och yvigt hipsterskägg, gjorde entré med ”If I ever lose my faith in you”. Nära två timmar med 18 platinaglänsande låtar plockade ur en mer än 35-årig Grammiskantad karriär. Många härstammade från The Polices fem album. Han utelämnade en del godingar och använde inget material från sitt senaste, starkt personliga album ”The last ship".

Det blev en omväxlande trip genom stilar och musikmoden. Några, som ”Roxanne”, är megaklassiker. Bredden visade sig i österländskt klingande ”Desert rose". Stings mjuka ”Fields of gold” har Sir Paul McCartney kallat en av sina favoritlåtar. Tydligen en publikfavorit också. Han fick massan att svara ”No rain” till sitt ”Heavy cloud”. Dock är det svart komik att hotfulla stalkerlåten ”Every breath you take” (i Storbritannien nyligen utsedd till ”80-talets låt”) är många älskande pars favorit…

Musikerna är ett tajt gäng. Gitarristen Dominic Miller har varit med länge. David Sancious, keyboard, Vinnie Colaiuta, trummor, och färgklicken Peter Tickell på fiol hyllades också gärna och ofta – även av chefen. Sting själv är en mångkunnig basist. Han markerar gärna riff och refränger. Bandet står för en elegant jazz- och funkinspirerad pop med plats för reggae och andra rytmiska figurer. Den fräsche 63-åringen fick kvinnligt körstöd men hans karaktäristiska höga ljusa stämma hade inga besvär med tonträffarna.

Man toppade med allsångsgodingen ”Next to you”. Gensvar med klapp och tjo. Konserten avrundades snyggt med mjuka balladen ”Fragile”.

Bra ljud efter burkig start. Snygg ljussättning dessutom, som kom till sin rätt under andra timmen. Men en stor bildskärm hade lyft visuellt.

(c) Helsingborgs Dagblad by Göran Holmquist